Titti

2014-08-08
09:59:17

Varför välja?
Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag kommer aldrig klara av att dra fram någon elithund i någon hundsportgren eftersom jag har så svårt att bestämma mig. Men vad gör väl det när allt man gör är roligt?
 
Tänkte lite grann på vad vi presterat under veckan och insåg att hundarna fått göra följande:
Drag weight
Linlöpning
Simträning
Balansträning på pilatesbollen
Flirt pole
Lydnad
Rallylydnad
Agility
Viltspår
och naturligtvis vanliga promenader också...
 
Utöver detta har jag faktiskt dessutom jobbat heltid, hållit efter hemma och haft tid att umgås med vänner både i och utanför hundkretsen. Jag har nästan svårt att förstå det själv men faktum är att det inte är så svårt som man kan tro, det handlar helt enkelt bara om lite planering, logistik och prioriteringar. Tex i onsdags när jag jobbade kväll; tog en promenad med hundarna, körde ett pass med flirt polen och åkte sedan in till stan och fikade med Mosse innan jag började jobba. Eller som i tisdags, när jag passade på att träna hundarna på pilatesbollen medan jag väntade på att pastavattnet skulle börja koka.
 
Men största "uppoffringen" som gjort att jag funnit mer tid för hundarna är att jag nästan helt slutat sitta vid datorn. Inga mer forum, kollar bloggar bara när jag faktiskt inte har något annat att göra, känner inte längre något krav att uppdatera hemsidan och svara på mail oftare än en gång i veckan. Det är faktiskt riktigt befriande och, framför allt, tidssparande.
Visst kan det kännas trist att tappa lite kontakt med personer man lärt känna genom t.ex. forum men faktum är att IRL alltid är det bästa!
 
Bingen Bulldogs Dirty Snow aka Snöa 13 months old
 

2014-03-11
15:19:43

Qiras tävlingsdebut
Förrförra helgen var jag och Qira nere i Gideå för hennes tävlingsdebut och naturligtvis var det i rallylydnad. Precis som väntat var hon sitt vanliga lugna jag både i bilen på väg ner (tillsammans med fyra andra hundar) och framme på tävlingsplatsen. Jag kände mig faktiskt riktigt lugn själv också, jag har tävlat både på platsen och för domaren tidigare vilket säkert hjälpte till men sen kändes det helt fantastiskt att inte behöva bry sig om allt runtomkring som jag var tvungen med Zebo.
 
Fick startnummer 1, banvandringen kändes bra men det var tre skyltar jag visste hon skulle strula på (sitt-framför, ligg och sitt-ligg-gårunt). Värmde upp väldigt lätt med ett par sitt-framför och följsamhet men fokuserade mest på att varva upp henne eftersom hon kändes lite låg i det kyliga växthuset.
 
Inne på banan kändes hon väldigt med och strulade bara på de skyltar jag redan förutspått. På liggskyltarna var hon seg i läggandet och i sitt-framför var det en hel del bök innan hon satt sig, snett. Vänstersvängarna som vi haft lite problem med tidigare satt superbra - var nog bästa på hela banan! I slutet av programet kändes det som jag tappade henne ur position lite men jag jobbade hela vägen för att hålla uppe hennes tempo.
 
Efteråt kände jag mig väldigt osäker på de skyltar hon strulat på, var armbågarna verkligen i backen, satt hon verkligen tillräckligt rakt? Pessimist som jag är intalade jag mig själv att vi nog hade två stycken -10, det tillsammans med något litet nosande och något eventuellt dragande i kopplet gjorde att min känsla blev att vi nog låg där kring 70 (godkänt), men det skulle vara på håret.
 
När resultaten började räknas upp korsade jag fingrarna och jajjemen, när första ekipaget som klarat 70p räknades upp hade mitt namn inte kommit upp än. Sen fortsatte det. 75, 78, 82.... När dom var på 84p och mitt namn inte kommit upp än trodde jag de tappat bort mitt protokoll, när de räknade upp ekipagen som kommit på 4e plats visste jag att jo, det måste vara så, mitt protokoll är borta.
Något besviken flöt tankarna iväg medan jag stod och kollade på två hundar som bråkade mot varandra. Plötsligt säger Gandhali "Titti? Hallå? Det är ju du!". Va? Vadå jag? Vad hände?
 
Det som hände var att armbågarna visst varit i marken, Qira hade suttit tillräckligt rakt och kopplet var inte tillräckligt sträckt för att ge neddrag. Det som hände var att vi, på tävlingsdebuten, skrapat ihop 94p av 100 möjliga och placerat oss på en andraplats! Tog väl ungefär två dagar innan jag plockat upp hakan från backen och förstod vad som faktiskt hänt.
 
Naturligtvis känns det jätteroligt och om något så gav det mig blodad tand. Så nu är träni ngen på gång på allvar och vi siktar stenhårt på att klara årets mål att ta titeln RLD N innan vi ens kommit in i semesterperioderna. Jag har redan anmält oss till ännu en tävling nere i Gideå och går det bra där har jag nästan råkat lova att jag ska starta båda hundarna i Kalix senare i vår.
 
Älskar Qiras ansiktsuttryck; WTF? Jag kände ungefär samma sak!

2014-02-11
16:46:39

Skiddrag
Nu har jag börjat ta tag i det här med skidåkningen igen. Jag gjorde ju ett väldigt tappert försök för typ en månad sen på en isbana som resulterade i massa blåmärken och ja, ungefär det...
 
Men nu har vi börjat få lite vettigt med snö, i alla fall så att det finns några skoterspår att köra efter. Kan säga att Qira verkligen prövar mitt tålamod, direkt det blir jobbigt tvärstannar hon och vill helst bara springa bredvid. Tji för henne, hon har nämligen hamnat hos en van terrierägare som har en envishet utöver det vanliga, så varenda gång hon stannar backar jag tills linan är sträckt igen och skickar iväg henne framåt.
 
Som att det inte vore nog med att hon är omotiverad i sig själv så har vi även haft med oss en liten marodör som jobbat hårt med att tugga på skidor, stavar och inte minst sin storasyster. Kan säga att det blivit en hel del förbudsträning och hon har fått en och annan skidstav i huvudet och ja, det går i alla fall åt rätt håll!
 
Idag fick faktiskt Snöa prova dra lite hon också, bara 100 meter för att testa, bakom henne kan jag lova det var full spurt! Jag har inga planer på att börja dragträna henne redan men det är roligt att kolla av hennes motivation (som det verkligen inte var något fel på). Förhoppningsvis har jag jobbat upp en tillräckligt bra teknik bakom Qira i vinter för att kunna koppla på Snöa och köra för fulla muggar nästa vinter!
 
 

2014-01-28
09:42:03

En bra hunddag
Igår packade jag in mig själv och hundarna i bilen och styrde kosan mot Drängsmark för lite hundträning. Började med att Qira fick köra lite drag weight, vi värme upp längst med skoterspåret och sedan fick hon köra lite teknikträning. Jag trodde inte alls hon skulle vara med på det men hon var faktiskt riktigt taggad så det blev ett kort men intensivt pass eftersom jag ville spara på känslan.
Snöa fick också på sig selen för lite start- och stoppträning där mest fokus faktiskt går åt att inte tjuvstarta. Hon har ett stort driv framåt och jag tror inte ens hon märker att hon har något som släpar bakom sig.

 
När vi kom in var dom andra i full fart med agilityträning och hade ställt upp en liten bana med ett hinder, slalom, tunnel, platt tunnel, däcket och A-hindret. Kan inte minnas att jag tränat platta tunneln med Qira någon gång och den fick vi repetera ett par gånger innan hon sprang igenom den med självförtroende men sedan var det full fart precis som vanligt. Slalomen känns lite ringrostig och den skulle vi nog behöva lägga lite mer krut på!
 
Snöa fick också prova lite agility, direkt jag kopplade lös henne sprang hon upp på A-hindret. Jag hann få lite lätt panik men vad hade jag förväntat mig av hon som tycker det är så roligt att klättra? Mitt på sprang hon och närmade sig inte kanterna lite ens. Provade lite slalom och hon följer mig bra så nöter vi bara det kan hon säkert bli ganska rapp (ja, för en bulldog alltså).
Jag var så taggad så jag provade skicka in henne i platta tunneln. Elin satt på andra sidan och höll upp slutet lite och så länge hon gjorde det sprang Snöa på utan problem, helt obesvärad över presseningen. Eftersom hon hade så härlig attityd gav jag mig ganska snabbt, vi hinner jobba vidare på det en annan dag!
 
Efter vi plockat bort agilityn körde vi en platsliggning med 7 hundar (Qira fick frikort) och eftersom det var Snöas första platsliggning med andra hundar la jag henne på en kant men bredvid en väldigt rolig buskille (Nato). Alla hundar låg jättefint och jag är så stolt över min lilla valp. En gång hasade hon fram en liiiiten bit annars låg hon som ett ljus. Jag var väldigt okonsekvent i belöningen och hon låg 30 sek utan att bli orolig. Totalt blev det väl 2-3 minuters liggtid (totalt 5 belöningar) och jag börjar faktiskt känna mig lite trygg ändå till att vi kommer greja det här!

 
När vi tränat klart for jag vidare till Theres för en promenad med alla hundarna. Gick en ganska bra bit i koppel och jag ska inte sticka under stol med att Snöa var ett riktigt as och slet som en dåre. Kan hända jag inte riktigt kände att jag hade tålamod nog att vara tydlig... Sista biten gick hon dock fint så det kändes helt okej när det var dags att släppa loss dom igen.

När vi kom hem fick tjejerna varsitt ben att tugga på och sedan var det ryggläge resten av kvällen. Jag är så glad över att ha hundar som orkar hålla igång så där samtidigt som de stänger av direkt det är dags att vila. Kan kännas som en självklarhet men jag har fortfarande Zebos vankande av och an i färskt minne så jag värderar verkligen den där på- och avknappen!

 

2014-01-27
08:05:27

Ett steg närmare instruktör
I helgen har jag varit i Piteå igen för att slutföra SBKs grundmodul för blivande instruktörer. Åter igen en väldigt lärorik helg, vi har gjort djupdykningar in i ämnen vi nuddade på ytan förra utbildningshelgen och även om det ibland blir lite krångligt och grötigt i huvudet är det så roligt att få ett djup på sin kunskap. Det har också varit en fantastiskt bra grupp och jag hoppas många ska gå vidare till allmänlydnadinstruktör, den utbildningen börjar redan nu i vår och jag längtar massor!
 
 

2014-01-22
08:07:55

I vinterlandet
Den riktiga kylan blev inte värst långvarig men varmt ska vi väl inte påstå att det är. Qira är lagom imponerad och det känns lönlöst att gå koppelpromenader med henne fastän vi bara har omkring -10. Istället blir det många skogspromenader och till min förtjusning har det avverkats längst bort på vårat promenadstråk så nu kan vi traska på ganska långt i skogen om man går i traktorspåren.
Snöa har blivit ganska duktig på att hänga på storasyster när hon drar i väg, när hon tappar tempo vänder hon om och kommer tillbaks men en ganska bra bit in i skogen kommer hon. Jag har därför börjat träna inkallning med lite störning när vi väl är ute, springer dom på vägen ropar jag in henne direkt hon börjar tappa tempo och det har faktiskt gått över förväntan! För riktig störningsträning där hon fastnat på lukter skulle jag behöva arrangera lite träningar så det går korrigera henne.
 
Efter en timma i skogen igår var Snöa helt färdig så när jag och Qira åkte till klubben fick hon vara kvar hemma själv. Hon jagade inte upp sig någonting, satt sig bara i fönstret och kollade när vi for. Robert kom hem 20 minuter senare ungefär och då låg hon i bädden och sov. Vi tränar alldeles för sällan att hon ska kunna vara helt själv men hon verkar inte speciellt påverkad av det ändå.
 
Agilityträningen gick bra, Qira var supertaggad och förutom att hon fuskade lite på däcket tog hon alla hinder riktigt bra. Det kändes att hon var mer lättstyrd när hon fått springa av sig under dagen även om hon hade precis samma höga fart som vanligt. Tränade lite A-hinder och hon hade då inga problem med att hålla kontaktfälten!
 
 

2014-01-06
19:28:01

Med en bordercollie i huset
Jag har ju lovat ett eget inlägg om den här inneboenden vi har hos oss just nu. Det är en nästan 13 årig bordercollie som heter Tex och han är här för att hans ägare är i utlandet. Vi kände inte Tex sedan tidigare men han hade "goda meriter" som en väldigt enkel individ (typ en gammal Qira med tvivelaktig syn). Han fick komma hit på inskolning en afton och kunde knappast ha varit mindre berörd så vi kände att det skulle gå bra.
 
Han kom på julafton när vi var hos mamma och pappa, hundarna satt i hundgården men det var han van sedan tidigare så det borde inte varit några problem. Observera borde. Han var lite orolig och skällde en hel del men till slut blev han äntligen tyst. Anledningen? Han hade rymt ur hundgården. Inte för att vi märkte det då, nej vi var bara glada att han lugnat ner sig, det var först när vi var på väg hem vi upptäckte att han brutit upp hundgårdsdörren och vandrat därifrån (tur att mina lata jyckar låg och sov så vi inte hade tre på rymmen).
Något panikslagna irrade vi runt på sörböle medan Robert ringde polisen, tack och lov var det en kvinna som hade hittat honom och följt efter honom på hans walkabout, som trots att han varit ute ett ganska bra tag bara var två gator bort. Robert tog bilen dit och hämtade honom och han följde med utan protest.
 
Första dagarna var något oroliga, han vägrade äta, gläffsade till och från och skällde lite kvällstid. Största problemet var hans problem kring hantering, han är en riktig mysgris men om man rörde honom i syfte att flytta på honom, typ om han satt i vägen, så högg han. Oftast var det bara markeringar men ett par gånger var det riktiga bett. Läget kändes allt annat än lustigt och det var en hel del grubblerier kring vad hans beteende berodde på.
 
Nyckeln hittade vi på annandagen då vi insåg hur fantastiskt dåligt han hör, bland annat hörde han inte när folk gick på bron eller om man pratade med honom bakom ryggen på honom. Dom andra hundarna kunde leka ganska våldsamt bakom honom där han låg och råkade en tass röra honom blev han totalt överraskad.
Slutsats: Tro fan att hundstackarn hoppar till i tid och otid och hugger efter händer som dyker upp från "tomma intet", inte konstigt att han känner sig osäker!
 
 
 
Efter den upplysande insikten ändrade vi situationen helt. Till att börja med tillät vi han att vara i hallen där inte våra hundar får vara för att få någon plats där han är garanterad att inte bli skrämd (han märker om någon öppnar dörren) och det har nog varit mycket värt för honom då han gärna ligger där när han ska sova. Om han är pigg och på bushumör ligger han gärna i vardagsrummet där dom andra hundarna "kommer åt honom" och man märker även på dom, framför allt på Snöa, att hon också förstått Texs begränsningar. Istället för att passera honom á la bulldog (dvs gå mer eller mindre över honom) passerar hon honom alltid på respektabelt avstånd och om hon vill bjuda in till lek ställer hon sig rakt framför ansiktet på honom istället för att attackera bakifrån.
 
Eftersom att han ofta ligger i hallen blir han väldigt sällan i vägen och därför har behovet av att flytta på honom minskat drastiskt. De få gånger behovet faktiskt finns där möter vi honom framifrån och motar honom lugnt men bestämt med hela kroppen istället för att bara slänga ut en hand, alternativt att vi pekar med hela armen, och det har faktiskt gjort att han hanterar situationerna utan problem.
 
När vi ändrat upplägget på vårat agerande mot Tex har han ändrat känsla helt, han har blivit mycket tryggare och har en helt annan tillit, både till mig och Robert och till dom andra hundarna. Han har helt enkelt landat och blivit en naturlig del av flocken.
 
 
 
Som en del av flocken faller det sig naturligt att få följa med på klubben (något som absolut inte var aktuellt första dagarna då han hade alldeles för lite tillit till mig) så senaste dagarna har han fått haka på. Första gången var när jag visste det skulle vara lugnt och han fick komma in från bilen när det bara var jag och Marie där inne. Han snusade på bra och fick sitta uppknuten nästan hela tiden för att smälta omgivningen. Innan vi for hem fick han göra lite sitt/ligg-övningar och förutom att han tyckte jag använda konstiga kommandon (vadå ligg? lägg dig heter det visst) gick det bra, han tyckte det var roligt!
 
Idag fick han också följa med, den här gången var det betydligt mer rörelse men han var lugn ändå. Det var bara när någon hund var alldeles nära som han ställde sig upp och snusade på den, annars låg han lugnt och snällt. Efter en stund tyckte han nog det blev lite långtråkigt för då gläffste han litegrann så då blev det sitt/ligg-övningar igen och då var han riktigt på hugget! Han fångade förresten en boll som kom rullandes, när vi har kampat med hans bollsnöre här hemma har "loss" inte alls fungerat som jag önskat men jodå, när Linnea idag bad om att få bollen tillbaka släppte han så snällt, haha!
 
Maten då? Som en blixt från klar himmel slog det mig att vissa hundar inte vill äta ur plåtskålar så när jag bytte tills hans egen keramikskål började han äta normalt. Eller nåja, han äter aldrig när jag ställer ner maten, han väntar tills Snöa har ätit upp sin mat, sedan sätter han igång. "Den som spar, den har".
Han är förresten världens försiktigaste ätare, man hör knappt när han plockar torrkulor ur skålen ens. Jättelustigt tycker jag som är van oxar som dyker på allt ätbart som serveras.
 
Så ja, även om det blev en lite vinglig start har Tex funnit sin plats i flocken som den gamla gubbe han är. Han mer eller mindre bara finns där helt enkelt, men jag är ändå övertygad om att vi kommer sakna honom om ett par dagar då han åker hem igen!
 
 

2013-12-19
13:56:42

Fira julen istället för fota den!
Matte det här var aptrist!
 
Aaaaaptrist!
 
Q: Men vad gör du? S: Jag ger upp!


Blääääääääääääääääääääääääää!


Nä vet du vad syrran?
 
JAG VILL BRÅÅÅÅÅKA!

Huuuuuuuuu.... Vi var färdiga här nu va?
 
 
 
 

2013-12-09
21:57:15

När man får oväntat besök
Griljerade skinka ikväll och har i vanlig ordning sprungit varje minut till ugnen med rädsla för att bränna den. Plötsligt, på väg tillbaka till soffan, ser jag två stycken öron som sticker upp bakom altandörren. Öppnar den och in travar en liten spetsliknande hund och viftar på svansen, med kopplet hängande bakom sig. Jaha, Hej hunden!
 
Tog med mig honom ner till vägen och ropade men ingen husse eller matte syntes till och det var alldeles för mökt för att upptäcka några spår varifrån han kommit (det finns ju minst 4 olika alternativ). Nåja, han fick följa med in och lika nöjd var han med det. Han charmade tjejerna och gick sedan och la sig på Roberts fötter där han somnade, helt oberörd av alla intryck.
 
Efter ett efterlysningsarbete på facebook och polisen så ringde till slut en ägare, visade sig att det var någon som hälsat på en granne till oss. Så en och en halv timme efter besöket anlänt fick hunden följa med sin husse härifrån igen. Husse hade kört runt halva Ursviken och svurit medan hunden legat under vårat vardagsrumsbord och snarkat.
 
Och skinkan då? Ja naturligtvis lyckades jag bränna den i uppståndelsen, men jag tror den är ätbar ändå!
 
 

2013-12-06
19:29:32

Snöträning
Har avverkat min första arbetsnatt efter sjukskrivningen och det gick väldigt bra, vi satt uppe och toksurrade på tok för sent så jag slumrade till ett par timmar på soffan när jag kom hem men annars var det inga konstigheter.
 
Idag har jag fått finbesök av Theres och Marie, vi har fikat, surrat och tränat hund ute på gården. Jag drömmer mig bort till en framtid där halva gårdsplanen är en träningsplan som både skottas och är upplyst vintertid, men dit är det nog några år!
Nåväl, Qira fick stanna inne i snöbuset medan Snöa fick köra lite rutan, fotposition och stanna kvar. Hon kändes lite fladdrig och jag insåg att jag tränat alldeles för lite med henne lös, flera gånger drog hon iväg till dom andra så nu är det långlina som gäller framöver. Rutan var nog det moment som kändes bäst idag men jag är mest nöjd över att hon är så oberörd över vädret, varken kylan, vinden eller snön bekymrar henne.
 
Helt normalt
 

2013-12-03
19:19:34

Drag och lydnad
Idag har jag varit ute på min första riktiga dragtur med hund! Det var Solo och Speja som fick dra det korta strået och ha mig hängandes baki på en spark som vi lyckades pajja (och laga igen med hjälp av ett koppel) men förutom några smärre missar gick det faktiskt helt okej, ingen dog eller bröt något ben iallafall!
 
På eftermiddagen blev det lydnadsträning, jag filade lite position med Qira och Snöa fick träna fotposition, stanna kvar och så började vi prova på rutan. Trots att hon varit ute länge under dagen var hon faktiskt riktigt eggad för träning och jag är riktigt nöjd med henne, det är bara hennes matte som måste lära sig sluta vifta så förbannat med armarna!
 
Nu är det två nöjda tjejer som kurat in i lilla bian, dom lär nog ligga där och sussa till imorgon!
 
Möjligtvis världens bekvämaste draghund
 

2013-12-02
18:02:00

Mål för 2014
Det här känns lite läskigt. Jag har gått igenom gamla blogginlägg för att se om jag satt upp mål tidigare år och märkte att jag aldrig satt några mål så här kring nyår gällande min hundträning. Föga förvånande egentligen, jag är livrädd för att sätta mål eftersom jag är en sån där high achiever som får hjärtklappning och och en klump i halsen bara av tanken på att inte lyckas med det jag bestämt mig för.
 
Nån klok människa har visst sagt att alla utvecklas och ja, det verkar inte sämre. I fjol satte jag nämligen ett nyårslöfte som jag var övertygad om att jag skulle klara, men på grund av den där ryggen gick det inte som jag tänkt mig. Jovisst, det saknas bara 3 kg och det borde gå "fixa till", men jag är inte ute efter en quick fix och ännu mindre är jag intresserad av att vara hungrig och neka godis i december. Men vet ni vad? Jag mår inte dåligt! Jag ser istället hur nära jag faktiskt kom mitt eget mål och hur extremt lätt det borde vara att nå det nästa år!
 
Så med det sagt tycker jag det är dags för mig att våga sätta mål även i hundlivet!
 
SNÖA
 
-Minst 5 tävlingar i lydnaden. Här har jag inte tänkt sätta några resultatmål i år utan jag vill fokusera på att få tävlingsrutin för att kunna handla min hund på ett rättvist sätt!
-Diplom i viltspår, det vill säga motsvarande Se Vch. Min tanke är att jobba med spårandet under våren och tävla till hösten. Jag väljer att iskallt räkna med att snön kommer sent även nästa år!
-Minst en rasspecial, antingen den i Sverige eller den i Norge.
-Röntga lederna!
-Få rutin i WPträningen till hösten. Än är hon för liten för att börja träna men när hon vuxit färdigt vill jag verkligen ta tag i det på en mer seriös nivå och träna i alla fall så målinriktat som när jag hade tävlingsambitioner för Zebo.
 
QIRA
 
-Minst en utställning. Mest för att prova på, spelar ingen roll om det är inoff eller officiell. 
-RLD N, det är något jag inte ser några hinder för att inte klara. Eventuellt starta i RLN F om jag känner mig trygg i att tävla henne utan koppel.
-Om det blir någon inomhustävling i slutet av året och jag känner mig tryggare med henne kan det hända att vi startar i agility. Om inte ska jag ändå fortsätta träna henne regelbundet eftersom det är en gren hon uppskattar så mycket (och jag har lärt mig att jag aldrig ska säga att jag aldrig ska tävla).
 
 
Så ja, det är mina mål inom hunderiet för 2014 och dom känns helt klart lämpliga! Många tycker säkert jag skulle kunna sätta resultatmål i lydnaden för Snöa och ja, HON kan garanterat klara ett 1a pris men frågan är om JAG kan det. I rallyn med Qira känner jag mig mycket mer säker och det är precis av den anledningen jag vågar sätta målen lite högre. Så nu får det bära eller brista, 2014 här kommer vi!
 
Motivationsbild till när allt känns skit: man kan vila sig i form!
 

2013-11-29
10:57:16

I blixthalkan
Just nu håller vi oss inne bäst vi kan då det regnar och fryser på om varannat och underlaget lämnar väldigt mycket övrigt att önska. Igår skulle det egentligen vara teknikträning på WPn men att koppla hundar baki en vagn på vad som bara kan liknas vid en skridskobana kändes inte speciellt genomtänkt så istället lastade vi på kätting och gick en runda genom byn. Qira drog på bra trots kyliga vindar och Snöa skötte sig bättre än vanligt i sele. Hon har kommit på att jag inte orkar bry mig om hennes koppelvett när Qira drar och sliter så förbannat i kopplet så därför provade jag koppla henne i sele istället och förutom att hon drog mindre så behöver jag inte oroa mig när hon väl drar.
 
Inne på klubben sen blev det mest mys men Snöa fick köra lite apportering och Qira träna positionen i fot och sitt-framför. När dom andra farit hem blev det socialträna den lilla dpn Loke och då fick jag verkligen vara stolt över lillstrumpans otroligt fina hundspråk.
 
Bulldoglove
 

2013-11-27
13:53:32

Klubbhäng
Qira är som sagt något laddad nu när hennes skendräktighet börjar släppa och det visade hon verkligen prov på igår. For på klubben tidigare och tränade rallylydnad, körde först en bana två gånger och där kändes hon väldigt följsam och taggad och jag tror inte hon släppte kontakten mer än 2-3 gånger! Hon började slarva lite på sitt-framför så då gick vi på sidan och nötte det ett par gånger så det fick falla på plats igen. Ibland kan jag glömma bort hur lite vi faktiskt tränat (ffa hur kort tid) och det händer att jag ställer lite för höga krav på vad jag tror hon ska klara.
 
När ungdomskvällen och agilityn kom igång slapp jag träna då Oscar ville köra Qira och herregud vilken fart, hon hoppade och var sådär lagom halvtokig. Efter några repetitioner lugnade hon ner sig lite och jag ska ärligt konstatera att denna 8åring är både tydligare och mer stadig i sitt tempo än vad jag är!
 
Så ja, eftersom det inte blev så mycket träning passade jag på att tjattra en massa. Norran komme dit och gjorde en ganska utförlig intervju, jag tror dom hann pata med alla som var där och dom tog massor med bilder.
När det lugnat ner sig lite fick Snöa springa genom tunneln ett par gånger, först rak och sedan böjd, och förutom att hon kanske inte är så fartig så var hon väldigt stadig och provade inte vända om en enda gång.
 
 

2013-11-26
14:18:06

Vuxenpromenad
När vi skaffade Snöa blev det av förklarliga skäl lite nya promenadkonstellationer. Vanligtvis går vi i skogen där jag kan ha hundarna lösa så Qira kan rusa bäst hon vill medan Snöa fillifjonkar runt mig och de gånger vi går koppelpromenader är vi inte ute speciellt länge (och då ligger fokus oftast på att få Snöa att bete sig).

Qira fick i början egentid i form av cykelturer men sedan halkan kom har det inte blivit något av det eftersom att jag är livrädd för att ramla med cykeln (speciellt när jag har en herrcykel som är så stor att jag knappt får mig upp på den). Jag har helt förträngt att Qira inte fått någon ensamtid eller ordentliga promenader men igår fick jag en sån otrolig lust att gå en promenad.
 
Så Snöa fick stanna hemma med Robert medan jag klädde på mig och Qira och så gick vi en koppelpromenad i samhället. Jag hade nästan glömt bort hur fort jag faktiskt kan gå och hur otroligt skönt det är att få lite fart under fötterna. Vi gick och gick och gick, till slut fick jag mjälthugg men vi bara fortsatte. Ungefär en timma var vi ute och det var verkligen full fart hela vägen, tala om endorfinchock! Det var verkligen superskönt och det känns som det börjar vara läge att börja ensamhetsträna Snöa så jag och Qira kan få oss iväg på fler såna här rundor!
 
 

2013-11-22
08:46:37

Högerhandling
Innan styrelsemötet igår tog jag mig till klubben för att träna lite agility med en pointer som är något i gasen nu när hon börjar komma ur sin skendräktighet.
Ställde upp två hinder samt en tunnel och provade mig på lite högerhandling, något Qira tycker är ganska svårt. När det kom till tunneln blev hon verkligen ett frågetecken, från FEL sida? Fick nöta lite tunnel och sedan kedjade jag ihop en liten bana från sista hindret till första och innan vi var klara kändes hon riktigt säker.
Jag blir nog även mer och mer säker i mitt språk, det blir mer och mer tydligt för mig att hennes säkerhet är ganska beroende av min säkerhet i handlingen.
 
Snöa fick även prova springa genom tunneln och även om det gick lite långsamt i början var det (naturligtvis) ingen stor grej för henne. I slutet gick jag bara på ena sidan av tunneln, hon for in och dykte upp bredvid mig på andra sidan, som att hon aldrig gjort annat.
 
 

2013-11-19
08:55:17

Spontanträning
Satt och rullade tummarna igår när jag såg att Anna skulle och träna på klubben så jag hakade på. Där var det full störning då sheltiesarna var där och tränade agility men vi samsades om lokalen så alla kunde träna.
 
Eftersom lillan känns sådär tung i kroppen just nu kör vi på lugna moment så det fick bli platsliggning och apportering. Gud vad jag tjaffsat med denna apportering! Hon har bara tuggat, tuggat, tuggat. Fick en ny idé och provade hålla apportbocken och lät henne hålla emot och HALLELUJA så mycket bättre det gick, hon började inte ens tugga när jag släppte taget. Så ja, nu ska vi jobba vidare med det här, känns som jag ser ljuset i slutet av tunneln.
 
Qira var något sur när jag tvingade upp henne från sin myshörna så jag lovade henne att bara träna roliga saker. Det gick bli finlir i fotposition och sitt-framför. Det gick riktigt bra, hon hade supertrevlig attityd och vi fick till en riktigt fin position. Det ligger en gammal kampleksak av jeans i lokalen som ingen tycks äga, den tyckte Qira var superkul, hon både jagade och kampade för fullt med den.
 
Även Snöa tyckte den där kampleksaken var rolig och mitt i en kamplek fick vi ett oväntat "mh-test". Det var vippen som någon råkade tappa så den for i full fart ner i backen, något som låter ganska högt i den lilla lokalen. Fröken Snöa reagerade inte över huvud taget utan fortsatte kampa i full fart. Hennes kamplust, som var minst sagt låg under tandlossningen, har nu kommit tillbaka och det känns så skönt.
 
Så ja, vi fick oss en riktigt trevlig träningskväll med en underbar känsla!
 

2013-11-13
09:07:54

Agilitykväll
Igår var det dags för lite agilityträning med ungdomsgänget på klubben. Alltså ja, nä, agility kommer nog aldrig bli något för mig, men det är roligt att träna tillsammans med Qira då hon får ett sånt otroligt driv.
Vi fick träna handling med tighta svängar igår, jag fick lära mig vad blinkers är och att jag är alldeles för hetsig för att Qira ska få en rättvis chans att förstå mig.
 
 

2013-11-11
12:21:00

Klossvecka
Bloggandet hamnar på sida just nu men här hemma fortsätter vi som vanligt med full rulle.
Vi har kickat igång en period med veckans utmaning på vovve igen och förra veckan körde jag klossträning med båda hundarna.
 
Snöa måndag
 
Snöa fredag
 
Qira måndag
 
Qira fredag
 
Jag är, som ni kanske kan förstå, supernöjd över båda brudanrna som båda utvecklades jättemycket under veckan. Men nu är det ny vecka och ny utmaning, Qira ska få träna på stå och Snöa på apportering.

2013-11-01
08:29:52

Lite klubbhäng
Eftersom att Qira drog så ofantligt bra i tisdags kände jag att det inte var läge att låta henne dra igår också, jag ville helt enkelt behålla känslan sedan i tisdags då jag känner att teknik allt som oftast inte är hennes starka sida. Hon fick istälet ligga på en varm filt med täcke på inne i klubbstugan medan Snöa fick följa med och kika på när dom stora hundarna drog vagn och matade dragteknik.
 
Lillan fick köra lite ingångar som verkligen börjar kännas säkert, tror det är dags att ta tag i klossträningen igen. Målbilden i hennes fotgående är självklart att ha lika snygga, snabba, smidiga vänstersvängar som morsan! Jag och Alicia pratade om det igår och det är verkligen så läckert när stora, kraftiga hundar har sådan bakdelskontroll.
Vi körde också lite sitt-stanna kvar och inkallning. Arrangerade inkallningar är verkligen en stark sida hos Snöa som kommer till mig som ett skott varje gång, däremot måste vi nog börja träna på "stanna kvar" för det har jag.. ehh... glömt bort!
 
Väl tillbaka på klubben var det Qiras tur att få jobba lite men hon var totalt överladdad trots att vi varit ute i skogen en dryg timma på eftermiddagen. Försökte engagera henne i stå-träning men hon var inte alls med på noterna så då fick hon prova lite vittringsapportering istället. Nåja, inte för att hon luktade så mycket på pinnarna men hon verkade då tycka det var roligt iallafall. Vi avslutade med lite roliga saker som sitt-framför, gårunt osv, så känslan avslutningsvis kändes ändå helt okej!