Titti

2014-01-30
08:06:25

endorfinchock
Igår var en helt fantastisk dag. Inte för att det var en speciellt annorlunda dag egentligen, men igår kom jag till insikt. Kan hända jag sagt det förr, men jag har verkligen fått världens bästa valp. Jovisst, hon är skitvidrig när hon äter Qiras färska bajs, jag blir gode förbannad när jag står på altanen och ropar för döva öron och jag kan slita mitt hår åt att det fortfarande händer att vi måste torka pink, men allt det bleknar bort i jämförelse med det som är bra.
 
För jag hade aldrig någonsin trott jag skulle kunna koppla lös min 7 månaders valp inne på klubben, mitt bland hennes hundkompisar, få hennes uppmärksamhet och utan problem träna på ett helt nytt moment. Jag hade aldrig trott att jag skulle kunna skapa den kontakten att hon, 7 månader gammal, i det triggande läget bland tollartokar och spanielsprättar, skulle ha motivationen att fokusera för att verkligen försöka vara mig till lags.
Framför allt hade jag inte ens i min vildaste fantasti trott att vi, på blott 5 månader, skulle lagt grunderna till alla moment i LK1 och börjat jobba för att kedja ihop dom. Förstå mig rätt, vi är fortfarande långt ifrån startklara, men jag kunde verkligen aldrig föreställa mig att inlärning kunde vara så lätt. Visst går det lära gamla hundar sitta men nu med en valp börjar jag förstå var ordspråket kommer ifrån.
 
Så ja, jag har verkliegn fått världens bästa valp, hon är fortfarande allt jag kunnat drömma om och ännu mer därtill. Jag var såld redan från första MMSet från Jenny-Ann där hon var alldeles nyfödd men jag blir fortfarande mer och mer förälskad för varje dag som går. Jag är dessutom helt övertygad om att hon kommer fortsätta svepa undan mina fötter (både bildligt och bokstavligt) många gånger till!
 
 

2014-01-28
09:42:03

En bra hunddag
Igår packade jag in mig själv och hundarna i bilen och styrde kosan mot Drängsmark för lite hundträning. Började med att Qira fick köra lite drag weight, vi värme upp längst med skoterspåret och sedan fick hon köra lite teknikträning. Jag trodde inte alls hon skulle vara med på det men hon var faktiskt riktigt taggad så det blev ett kort men intensivt pass eftersom jag ville spara på känslan.
Snöa fick också på sig selen för lite start- och stoppträning där mest fokus faktiskt går åt att inte tjuvstarta. Hon har ett stort driv framåt och jag tror inte ens hon märker att hon har något som släpar bakom sig.

 
När vi kom in var dom andra i full fart med agilityträning och hade ställt upp en liten bana med ett hinder, slalom, tunnel, platt tunnel, däcket och A-hindret. Kan inte minnas att jag tränat platta tunneln med Qira någon gång och den fick vi repetera ett par gånger innan hon sprang igenom den med självförtroende men sedan var det full fart precis som vanligt. Slalomen känns lite ringrostig och den skulle vi nog behöva lägga lite mer krut på!
 
Snöa fick också prova lite agility, direkt jag kopplade lös henne sprang hon upp på A-hindret. Jag hann få lite lätt panik men vad hade jag förväntat mig av hon som tycker det är så roligt att klättra? Mitt på sprang hon och närmade sig inte kanterna lite ens. Provade lite slalom och hon följer mig bra så nöter vi bara det kan hon säkert bli ganska rapp (ja, för en bulldog alltså).
Jag var så taggad så jag provade skicka in henne i platta tunneln. Elin satt på andra sidan och höll upp slutet lite och så länge hon gjorde det sprang Snöa på utan problem, helt obesvärad över presseningen. Eftersom hon hade så härlig attityd gav jag mig ganska snabbt, vi hinner jobba vidare på det en annan dag!
 
Efter vi plockat bort agilityn körde vi en platsliggning med 7 hundar (Qira fick frikort) och eftersom det var Snöas första platsliggning med andra hundar la jag henne på en kant men bredvid en väldigt rolig buskille (Nato). Alla hundar låg jättefint och jag är så stolt över min lilla valp. En gång hasade hon fram en liiiiten bit annars låg hon som ett ljus. Jag var väldigt okonsekvent i belöningen och hon låg 30 sek utan att bli orolig. Totalt blev det väl 2-3 minuters liggtid (totalt 5 belöningar) och jag börjar faktiskt känna mig lite trygg ändå till att vi kommer greja det här!

 
När vi tränat klart for jag vidare till Theres för en promenad med alla hundarna. Gick en ganska bra bit i koppel och jag ska inte sticka under stol med att Snöa var ett riktigt as och slet som en dåre. Kan hända jag inte riktigt kände att jag hade tålamod nog att vara tydlig... Sista biten gick hon dock fint så det kändes helt okej när det var dags att släppa loss dom igen.

När vi kom hem fick tjejerna varsitt ben att tugga på och sedan var det ryggläge resten av kvällen. Jag är så glad över att ha hundar som orkar hålla igång så där samtidigt som de stänger av direkt det är dags att vila. Kan kännas som en självklarhet men jag har fortfarande Zebos vankande av och an i färskt minne så jag värderar verkligen den där på- och avknappen!

 

2014-01-27
08:05:27

Ett steg närmare instruktör
I helgen har jag varit i Piteå igen för att slutföra SBKs grundmodul för blivande instruktörer. Åter igen en väldigt lärorik helg, vi har gjort djupdykningar in i ämnen vi nuddade på ytan förra utbildningshelgen och även om det ibland blir lite krångligt och grötigt i huvudet är det så roligt att få ett djup på sin kunskap. Det har också varit en fantastiskt bra grupp och jag hoppas många ska gå vidare till allmänlydnadinstruktör, den utbildningen börjar redan nu i vår och jag längtar massor!
 
 

2014-01-22
08:07:55

I vinterlandet
Den riktiga kylan blev inte värst långvarig men varmt ska vi väl inte påstå att det är. Qira är lagom imponerad och det känns lönlöst att gå koppelpromenader med henne fastän vi bara har omkring -10. Istället blir det många skogspromenader och till min förtjusning har det avverkats längst bort på vårat promenadstråk så nu kan vi traska på ganska långt i skogen om man går i traktorspåren.
Snöa har blivit ganska duktig på att hänga på storasyster när hon drar i väg, när hon tappar tempo vänder hon om och kommer tillbaks men en ganska bra bit in i skogen kommer hon. Jag har därför börjat träna inkallning med lite störning när vi väl är ute, springer dom på vägen ropar jag in henne direkt hon börjar tappa tempo och det har faktiskt gått över förväntan! För riktig störningsträning där hon fastnat på lukter skulle jag behöva arrangera lite träningar så det går korrigera henne.
 
Efter en timma i skogen igår var Snöa helt färdig så när jag och Qira åkte till klubben fick hon vara kvar hemma själv. Hon jagade inte upp sig någonting, satt sig bara i fönstret och kollade när vi for. Robert kom hem 20 minuter senare ungefär och då låg hon i bädden och sov. Vi tränar alldeles för sällan att hon ska kunna vara helt själv men hon verkar inte speciellt påverkad av det ändå.
 
Agilityträningen gick bra, Qira var supertaggad och förutom att hon fuskade lite på däcket tog hon alla hinder riktigt bra. Det kändes att hon var mer lättstyrd när hon fått springa av sig under dagen även om hon hade precis samma höga fart som vanligt. Tränade lite A-hinder och hon hade då inga problem med att hålla kontaktfälten!
 
 

2014-01-20
09:41:28

Säsongens första fjälltur
Ja så har man fått vädra skotern lite grann, bättre sent än aldrig, vi har ju inte direkt haft något före här hemma... Lämnade hundarna hos mina föräldrar på torsdagkväll och tidigt fredagmorgon styrde vi kosan mot vuoggatjålme. Kom fram strax före lunch, kastade i oss lite mat och seda for vi ut och körde. Det var lite lite snö men för min del ganska lagom då vi bara var och klättrade i skogen.
 
På lördagen visade tempmätaren -30 men det brukar fort bli varmt när man stiger lite men inte den här gången, så redan efter ett par timmar vände vi om hemåt och kastade oss in i bastun. Stugägaren kom förbi, han hade varit ute och flugit helikopter och sa att det var -25 vid fjälltopparna där det vanligtvs bara är -10 oavsett hur kallt det är nere i dalarna så vi gjorde nog rätt i att vända hem.
 
Det fanns ett litet hopp om att kunna köra på söndagen men när jag steg upp var det -36,6 så det var spännande nog att starta skotrarna bara för att lasta. Trist att det inte blev någon mer körning men väldigt skönt att vara hemma redan innan middagen!
 
Eftersom min mobil var för frusen för att leva snor jag hutlöst en bild av Robin
 

2014-01-14
15:30:36

Lågvatten?
Ja just nu händer det inte så mycket här på bloggen över huvud taget och ibland blir det ju så, just nu har jag väldigt mycket som cirkulerar bakom pannbenet som lett till att motivationen inte riktigt är där den brukar.
Hundträning har det inte blivit speciellt mycket av senaste veckorna, mest lite småfix här och där hemmavid. Jag bestämde mig ju för längesen (redan med Mila) att jag inte ska träna när jag inte känner mig peppad så det beror inte på tidsbrist eller så, jag har helt enkelt fokuserat på annat (typ belöningsutveckling och passivitet).
 
Snöa har det lite jobbigt just nu. Eller hur jobbigt hon har det vet jag inte men hon ÄR jobbig. Började ungefär när hon blev 6 månader då hon helt plötsligt började ta för sig betydligt mer, ibland så mycket att vi verkligen blivit tvungna att plocka ner henne på jorden då hon blivi lite kaxig. Hon har börjat vakta ibland, typ i bilen och när hon tror någon är ute på gården, vi jobbar på att hitta en gyllene medelväg här innan det börjar spåra ur.
Jobbigast är nog att hon helt plötsligt glömt bort att hon är rumsren. Hon har varit såå duktig, om vi inte sett att hon stått vid altandörren har hon kommit och glott på oss, verkligen visat, men nu kan hon helt plötsligt sätta sig och skvätta lite i tid och otid, utan att visa något över huvud taget.
 
För säkerhets skull får hon tranbärsdricka just nu om det skulle vara någon liten uvi på gång, men det som verkar mest logiskt är otroligt nog att hon börjar närma sig sitt första löp. När man börjar lägga ihop alla små tillfälligheter, som att hanhundar börjat fria lite, att Qira är och snusar henne mellan benen, hennes svängande humör osv... Ja, tror ni förstår! Qira har börjat visa lite tendenser till att hennes löp inte är så långt bort heller, senaste dagarna har även vulvan börjat svälla, det vore väl alldeles perfekt om dom kunde synka redan från början!
 
Vi har ju hela tiden sagt att vi varit alldeles för bortskämda med en exemplariskt snäll valp och nu har väl verkligheten kommit ifatt oss helt enkelt. Det är ju inte direkt som att hon river huset, jagar grannkatterna (fastän hon stuckit från gården en gång) eller gör massa oprovocerade utfall men det är väldigt tydligt att hon börjar utvecklas från valp till unghund och eftersom det här är första valpen blir det lite huvudbry till och från.
 
Men det är väl bara att spotta i nävarna och göra det bästa av situationen, nu har jag äntligen fått hem min spårlina (dock trasig men det löser vi nog) så nu ska vi jobba på att få ordning på både på bajsätandet och inkallningarna. Fast ja, det sitter ju ihop, det är helt enkelt roligare att äta bajs än att komma in. Mysigt va?
 
Men i allt elände finns det naturligtvis ljusa stunder också, det planeras för roliga händelser på klubben under det nya året och nu i helgen var jag på första delen av instruktörsutbildningen i Piteå. Vi har äntligen fått oss lite snö och fantastiskt nog bor vi så till att vi har mer än dom flesta (förutom dom i Bureå då, dom ska ju alltid vara värst). Än har det inte varit något vidare skoterföre här men snart stundar säsongens första fjälltur!
 
 

2014-01-06
19:28:01

Med en bordercollie i huset
Jag har ju lovat ett eget inlägg om den här inneboenden vi har hos oss just nu. Det är en nästan 13 årig bordercollie som heter Tex och han är här för att hans ägare är i utlandet. Vi kände inte Tex sedan tidigare men han hade "goda meriter" som en väldigt enkel individ (typ en gammal Qira med tvivelaktig syn). Han fick komma hit på inskolning en afton och kunde knappast ha varit mindre berörd så vi kände att det skulle gå bra.
 
Han kom på julafton när vi var hos mamma och pappa, hundarna satt i hundgården men det var han van sedan tidigare så det borde inte varit några problem. Observera borde. Han var lite orolig och skällde en hel del men till slut blev han äntligen tyst. Anledningen? Han hade rymt ur hundgården. Inte för att vi märkte det då, nej vi var bara glada att han lugnat ner sig, det var först när vi var på väg hem vi upptäckte att han brutit upp hundgårdsdörren och vandrat därifrån (tur att mina lata jyckar låg och sov så vi inte hade tre på rymmen).
Något panikslagna irrade vi runt på sörböle medan Robert ringde polisen, tack och lov var det en kvinna som hade hittat honom och följt efter honom på hans walkabout, som trots att han varit ute ett ganska bra tag bara var två gator bort. Robert tog bilen dit och hämtade honom och han följde med utan protest.
 
Första dagarna var något oroliga, han vägrade äta, gläffsade till och från och skällde lite kvällstid. Största problemet var hans problem kring hantering, han är en riktig mysgris men om man rörde honom i syfte att flytta på honom, typ om han satt i vägen, så högg han. Oftast var det bara markeringar men ett par gånger var det riktiga bett. Läget kändes allt annat än lustigt och det var en hel del grubblerier kring vad hans beteende berodde på.
 
Nyckeln hittade vi på annandagen då vi insåg hur fantastiskt dåligt han hör, bland annat hörde han inte när folk gick på bron eller om man pratade med honom bakom ryggen på honom. Dom andra hundarna kunde leka ganska våldsamt bakom honom där han låg och råkade en tass röra honom blev han totalt överraskad.
Slutsats: Tro fan att hundstackarn hoppar till i tid och otid och hugger efter händer som dyker upp från "tomma intet", inte konstigt att han känner sig osäker!
 
 
 
Efter den upplysande insikten ändrade vi situationen helt. Till att börja med tillät vi han att vara i hallen där inte våra hundar får vara för att få någon plats där han är garanterad att inte bli skrämd (han märker om någon öppnar dörren) och det har nog varit mycket värt för honom då han gärna ligger där när han ska sova. Om han är pigg och på bushumör ligger han gärna i vardagsrummet där dom andra hundarna "kommer åt honom" och man märker även på dom, framför allt på Snöa, att hon också förstått Texs begränsningar. Istället för att passera honom á la bulldog (dvs gå mer eller mindre över honom) passerar hon honom alltid på respektabelt avstånd och om hon vill bjuda in till lek ställer hon sig rakt framför ansiktet på honom istället för att attackera bakifrån.
 
Eftersom att han ofta ligger i hallen blir han väldigt sällan i vägen och därför har behovet av att flytta på honom minskat drastiskt. De få gånger behovet faktiskt finns där möter vi honom framifrån och motar honom lugnt men bestämt med hela kroppen istället för att bara slänga ut en hand, alternativt att vi pekar med hela armen, och det har faktiskt gjort att han hanterar situationerna utan problem.
 
När vi ändrat upplägget på vårat agerande mot Tex har han ändrat känsla helt, han har blivit mycket tryggare och har en helt annan tillit, både till mig och Robert och till dom andra hundarna. Han har helt enkelt landat och blivit en naturlig del av flocken.
 
 
 
Som en del av flocken faller det sig naturligt att få följa med på klubben (något som absolut inte var aktuellt första dagarna då han hade alldeles för lite tillit till mig) så senaste dagarna har han fått haka på. Första gången var när jag visste det skulle vara lugnt och han fick komma in från bilen när det bara var jag och Marie där inne. Han snusade på bra och fick sitta uppknuten nästan hela tiden för att smälta omgivningen. Innan vi for hem fick han göra lite sitt/ligg-övningar och förutom att han tyckte jag använda konstiga kommandon (vadå ligg? lägg dig heter det visst) gick det bra, han tyckte det var roligt!
 
Idag fick han också följa med, den här gången var det betydligt mer rörelse men han var lugn ändå. Det var bara när någon hund var alldeles nära som han ställde sig upp och snusade på den, annars låg han lugnt och snällt. Efter en stund tyckte han nog det blev lite långtråkigt för då gläffste han litegrann så då blev det sitt/ligg-övningar igen och då var han riktigt på hugget! Han fångade förresten en boll som kom rullandes, när vi har kampat med hans bollsnöre här hemma har "loss" inte alls fungerat som jag önskat men jodå, när Linnea idag bad om att få bollen tillbaka släppte han så snällt, haha!
 
Maten då? Som en blixt från klar himmel slog det mig att vissa hundar inte vill äta ur plåtskålar så när jag bytte tills hans egen keramikskål började han äta normalt. Eller nåja, han äter aldrig när jag ställer ner maten, han väntar tills Snöa har ätit upp sin mat, sedan sätter han igång. "Den som spar, den har".
Han är förresten världens försiktigaste ätare, man hör knappt när han plockar torrkulor ur skålen ens. Jättelustigt tycker jag som är van oxar som dyker på allt ätbart som serveras.
 
Så ja, även om det blev en lite vinglig start har Tex funnit sin plats i flocken som den gamla gubbe han är. Han mer eller mindre bara finns där helt enkelt, men jag är ändå övertygad om att vi kommer sakna honom om ett par dagar då han åker hem igen!
 
 

2014-01-02
21:13:00

2013 i bilder (boooomb)

Började året med en resa till Grundfors, vi hade inte mycket tur med vädret men tog tillvara på stunderna.


Inomhus blev det mest mysa framför kaminen.


Robert skottade garagetaket.
 

Någon dag i solen fick vi njuta innan det blev av att åka hemåt igen.


Vi hade väldigt givande personalmöten.


Hängde med Sixten.
 

Ninni kom hem!

Fella var på besök och fick lära Zebo vara glad med munkorgen på. Precis när Fellas familj kom hem från utlandet igen blev det parning med Storm.


Uppfarten i Innervik levererade samma sak som alltid: lera!


Vi startade upp hundungdom och gick PR-promenader i stan med drag weight.
 

Drog en repa till Umeå för att käka på donken och köpa godis.
 
Bilfest!


Gick årets blötaste promenad med Emelie och Theres!


Firade valborg i tällåsen och hängde kvar till dagen efter.


Pappa fyllde 50 och fick världens finast inslagna paket någonsin.


Sandra och Ninni körde fast på uppfarten.


Vi köpte hus i Ursiken. Tänkte flytta in, men det var ingen som flyttat ut än.


Vi gjorde det bästa av situationen och började tapetsera iallafall.


Hängde lite mer med Sixten.


Tränade WP.

Zebo fick prova viltspår och var världens stoltaste.

Sminkade lillasyster inför balen.


I brist på färdigställt hus blev det garagefest istället för inflyttningsfest.


Men ett hem började ta form!


Hade sjukt bra assfester!


Bogserade mercedes på sörböle.


Var på taklagsfest i Falkträsk.


Målade stugan.


Gjorde en systertatuering!


Firade midsommar hemmavid.


Tränade lite hund på vitberget med tollartjejerna.


Sista bilden som är tagen på Zebo, är ganska precis en vecka innan han fick somna in.
Bästa fingrisen, jag saknar honom fortfarande varje dag!


Såg på folkrace.


Qira fick flytta hem till oss.


Valparna var födda och vi längtade efter leveransdatumet!


Hade släktträff på södergatan.


Diesel bodde hos oss några dagar, det tyckte han var avslappnande.


Jag och pappa byggde en bro åt rymmarfåren.


Sixten hade dop.


Snöa fick äntligen flytta hit!


Lillasyster och lillasyster <3


Det lilla lammet som föll i ån men räddades!


Sofie kom hem och hon hälsade på tillsammans med Meja.


Lillan miljötränades, eller så var hon bara lat.


Följde med Sixten till umeå för operation.


Var hundvakt åt Fella för att tävla henne på KMet i lydnad. Träningen gick bra men tävlingen sämre.


Vi borrade bergvärme.


Firade Adam som fyllde 30. På dagen var det gocart...


...och på kvällen alkohol.


Hängde på Björkis under "hundens dag".


Snöa började tappa tänder.


Började bygga hundhus i garaget. Fick riva en vägg, både jag och lillasyster var i extas).


Fella och Farbror Yaax hälsade på.


Vi blev av med helvetesskåpet.


Gick en kurs i kontakt, tränade mycket parkour.


Firade skoterns dag.


Blev lite alkohol då också.


Malin fick en bäbis!


Gick flockpromenad med alla hundar och barn i tällåsen.


Hängde lite mer med Sixten, eller ska jag säga hunden?


Trötta krigare efter pepparkaksbak.


Theres hade inte bakat så mycket pepparkakor men hon ville gärna vila ändå!


Robert köpte en ny bil.


"Hängde" på klubben.


Snöa lärde sig leka utan att kliva upp.


Provade hunddrag för första gången.


Qira ville inte ge mig några förhoppningar.


Hedlunds årliga julbak bjöd på mycket kuckelimuckmedicin.


Jag hjälpte Fanny med sina tvångstankar.


Jämställdhet i bullbaksfabriken.


Robert och Sixten byggde en borg.


Vi fick lite julmysigt ute.


Hade några riktigt fina eftermiddagar trots att snön lyste med sin frånvaro.


Gick koppelpromenad med "ett par hundar".


Tjejerna gjorde sig julfina till lucia.


Åt middag med Linda och drack gott vin på Calles.


Robert invigde sin vinst från julklappsspelet.


Såg hockey och myste med Anna.


Qira surade för att vi hade så lite filtar att hon behövde använda gardinen.
 
 

2014-01-02
10:58:15

Sammanfattning 2013
1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Officiell debut i rallylydnad i början av året. Skaffade min första valp. Köpte hus.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Nej, nyårslöftet var att gå ner till 60kg och det klarade jag inte riktigt,
men det har gett mig mersmak inför nästa år.

3. Fick någon du känner barn?

Kusinerna Vikström, först Evelina och sedan Malin.
Erika och Linus har fått tillökning igen också.

4. Dog någon som stod dig nära?

Bästa Zebogrisen fick somna in i somras som följd av sina krämpor.
 

5. Vilka länder besökte du?

Jag har hållit mig ovanligt stilla, grundfors är längsta jag varit.

6. Är det något du saknade 2012 som du vill ha 2013?

En frisk kropp.

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?

20 juni då Snöa föddes.Sen sitter inte datumet fast men SM-guldet i hockey måste ju nämnas!

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?

Snöa och flytten till Ursviken.

9. Vilket var ditt största misstag?

Att vara tjurig och vilja överbevisa Robert att jag orkar lyfta min skoter själv (>diskbråcket).

10. Vilket var ditt bästa inköp?

Åter igen, Snöa och huset!
 

11. Vad spenderade du mest pengar på?

Huset.

12. Vad gjorde dig riktigt glad?

Att få världens snällaste valp.

13. Har du varit sjuk eller skadat dig?

The fucking diskbråck.

14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2012?

Aviici

15. Mådde du bättre eller sämre under 2012 än vad du gjort tidigare år?

Tyvärr sämre men jag skyller allt på diskbråcket.

16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?

Mina vänner.
 

17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?

Att ha ont.

18. Hur var din julafton?
Mysig och lugn.

19. Blev du kär?

Jag blir bara mer kär för varje dag.

20. Vilket program har varit det bästa på tv?

Nyhetsmorgon, anledningen att jag stigit upp i tid under hösten...

21. Hatar du någon som du inte hatade förut?

Livet är för kort för hat.

22. Vilken var den bästa boken du läst under året?

50 shades of grey, jag HATAR uppföljarna!!!!

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?

Att house inte alltid är spydåligt.

24. Önskade du dig något som du fick?
Världens finaste valp, skoterkläder och en hundförarväst (som jag ännu inte plockat ut).
 

25. Önskade du dig något som du inte fick?

Nya skoterskor.

26. Vilken var årets bästa film?

Now you see me?

27. Vad gjorde du på din födelsedag?

Tränade hund med Theres på morgonen och sen kom alla släktingar hit och fikade.

28. Lärde du känna några nya vänner?
Robin

29. Hur skulle du beskriva din klädstil?

Anything with doghair

30. Vad fick dig att må bra?

Hundarna och stödet från min omgivning under hårda tider.
 

31. Vilken kändis var du mest sugen på?

Tom Hardy is still going strong

32. Vem saknade du?

Utlandsflickorna

33. Vilken var din bästa månad?

Det var nog februari när jag fortfarande var frisk, tränade hund och körde skoter.

34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?

Fokuserat bättre.

35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?

Förhoppningsvis ska jag komma igång och tävla hund på riktigt,
sen ser jag fram emot massa småpyren som ska titta ut inom vänskapskretsen.